Syftet med det här arbetet är att behandla hur människan uppfattar egenskaper hos perspektivbilden i ett gestaltningsförslag. Med bakgrund av vår utbildning som framhåller vikten av goda perspektiv undersöker vi hur olika utvalda bilder uppfattas av personer som skulle kunna ingå i en tävlingsjury. Detta är intressant bland annat för att reda ut om det finns egenskaper i bilderna som på olika sätt är uppskattade eller föredras, för att framöver veta om man kan anpassa sitt perspektiv efter de mottagare som bedömer förslaget. Vi för samtal om nio olika bilder med två kommunalråd, en kommunal gatu- och parkchef samt en landskapsarkitekt. Informanternas åsikter grundar sig i deras personliga smak och yrkesmässiga bakgrund i varierande grad.

Denna C-uppsats synliggör hur pedagoger bemöter barn utifrån Olika perspektiv med fokus på måltidssituationen. Studiens syfte var att synliggöra hur pedagoger bemöter barn vid en vardaglig situation i förskolan. Den kvalitativa studiens utgångspunkt fanns i två frågeställningar: vilket eller vilka perspektiv visar sig i pedagogers bemötande av barnen? Hur gestaltas det i praktisk handling? Studien har sin utgångspunkt i livsvärldsfenomenologin som teoretiskt perspektiv. De metoder som användes i studien var kvalitativa intervjuer och kvalitativ ostrukturerade observationer.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskolepedagogers förhållningssätt till habilitering. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med både barnskötare och förskollärare. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svårigheter till skillnad från ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svårigheter. Vårt resultat visar att pedagogernas förhållningssätt ger uttryck för att stödet från habiliteringen var värdefullt men blir otillräckligt när kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad.

Det finns många systemutvecklingsmetoder som alla skiljer sig mer eller mindre åt.Gemensamt för dem alla är att det finns ett perspektiv på system och systemutvecklingbakom. Det finns en vilja att spara pengar och effektivisera verksamheter genom attinföra informationssystem men det rapporteras ofta om stora projekt som kostar mycketmer än beräknat.Vi har frågat oss om det finns en brist på insikt om att perspektiv (synsätt) på bådesystemutvecklingsprocessen och IT-systemet i sig styr utvecklingen.Val av metoder bygger på ett aktivt val av perspektiv.Undersökningen har vi gjort genom en litteraturstudie där vi förklarar begreppensystemutveckling, perspektiv och paradigm samt systemutvecklingsmetoder och försökerbelysa sambanden dem emellan.För att undersöka hur insikten om perspektiv ser ut har vi i en empirisk undersökninggjort intervjuer med anställda på ett utvecklingsföretag samt med en av deras kunder.Genom att analysera intervjuerna och deras arbetsmetod med hjälp av analysmetodenMA/SIMM har vi nyanserat vårt teoretiska resultat.Perspektiv ? och metodanalys är mycket viktiga för att förstå varförsystemutvecklingsprocessen ser ut som den gör och framförallt vad den fångar upprespektive missar..

Synen på och lagstiftningen kring sexköp har länge skapat diskussioner om fenomenet, både i relation till säljarna och till köparna. Den svenska sexköpslagen har även skapat diskussion internationellt där den har blivit både hyllad och avvisad utifrån Olika perspektiv och synsätt.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur prostitution konstrueras och tolkas utifrån Olika perspektiv och hur det återspeglas i det praktiska arbetet gentemot brukarna. Detta genomförs med en jämförelse av två brukarorganisationer med Olika perspektiv på prostitution, Rose Alliance och Prostituerades Revansch i Samhället (PRIS). Studien utförs med hjälp av diskursanalys utifrån socialkonstruktivismen och ett genusperspektiv som teoretisk ansats. Fenomenet tolkas nämligen olika och får olika betydelser beroende på hur det konstrueras av samhället och hur det tolkas av samhällets genusordning.

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den fråga som styrt arbetet är: ?Hur kandet sociala samspel som uppstår och framskrider i anställningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstås socialpsykologiskt med utgångspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta på rollframträdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att använda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjälp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att både anställningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten..

Studiens syfte är att skildra och jämföra hur lärare och elever resonerar på två olika mobbningssituationer ? nätmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. Utifrån detta diskuteras vad lärare och vuxna har för möjligheter att påverka och klarlägga mobbning och se det utifrån elevernas perspektiv. För att få svar på de frågeställningar som studien ska besvara är tillvägagångssättet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjälp av bilder med fritidspedagoger och elever i åldrarna 8-12 år. Resultaten av intervjun är att lärare inte alltid ser barns perspektiv i fråga om mobbning utan mer tror sig veta vad som är bäst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frågor som berör deras skolgång och att lärare ska lyssna mer på deras åsikter..

Uppsatsens syfte är att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mäns våld mot kvinnor konstruerar en förståelse av våldet.De teoretiska perspektiv av mäns våld mot kvinnor som återfinns i materialet är det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet består av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjälp av ett systematiskt urval. Dess innehåll har analyserats med hjälp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i själva verket är en mängd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehåll och omfattning. De innehåller också ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mäns våld mot kvinnor förstås.

Studien syftar till att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med elever som extra anpassningar eller särskilt stöd. Forskningsfrågorna är om ämneslärare och speciallärare beskriver arbetet med elever som får särskilt stöd på olika vis och hur de arbetar med inkludering. Genom kvalitativa intervjuer har jag genomfört en fallstudie. Denna fallstudie har utförts på en högstadieskola och studerat ämneslärare och speciallärare. Intervjuerna har kodats och analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv för att få en överblick över hur lärare beskriver arbetet med eleverna.

I denna uppsats studeras fyra individers väg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet är att belysa vändpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det är som fungerar, fokuserades snarare än problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring två teman: vändpunkter och vägen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv.

Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?Stafettberättelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv.